Magnus Emilsson får Östgötateaterns vänförenings stipendium

Hur kommer det sig att du började arbeta på Östgötateaterns verkstad?

- Min mamma hade ett stort teaterintresse och vi gick ofta och såg föreställningar på teatern. Jag minns särskilt Spelman på taket, Nils Holgersson och Bröderna Lejonhjärta. Jag minns särskilt att jag var väldigt fascinerad av scenografin, att någon hade byggt en helt ny värld på scenen. 

Magnus var redan som tonåring intresserad av snickeri och utbildade sig till verkstadssnickare på gymnasiet. Efter utbildningen jobbade han sex sju år på olika verkstäder i Norrköping och Linköping och var även en period på Färöarna och jobbade. 

- Hösten 1989 gick jag in på Östgötateaterns verkstad och frågade snickarmästare Carl-Gustav Svensson om han hade något ledigt jobb. Det hade han inte just då, men sex månader senare ringde han. Den 1 augusti 1990 var min första arbetsdag och sedan dess har teatern varit min bas. Jag har gjort några avstickare genom åren men alltid kommit tillbaka hit. 

Vad tycker du mest om med jobbet? 

- Vi jobbar med problemlösning hela tiden. Vi tillverkar prototyper, saker som inte går att köpa och måste hitta kluriga lösningar på allt. Dagarna är aldrig likdana. Arbetskamraterna är också viktiga, vi är ett himla bra gäng på verkstaden nu, så det är kul. 

Under åren har Magnus tillverkat många scenografier. Föreställningarna My Fair Lady och Familjen Addams tänker Magnus tillbaka på med värme. 

- Det var väldigt roligt att jobba med de produktionerna för de förde med sig en fantastisk stämning som spred sig i hela teaterhuset. Det var jättekul att vara i en arbetsmiljö med så mycket förväntan och positiv energi.  

En scenografi som stuckit ut på sistone är vridscenen i föreställningen Kaos är granne med Gud. 

- Där kan man verkligen prata om teaterdekor! På en vridscen ser publiken alla sidor och detaljer. Det var mycket jobb men väldigt roligt att jobba med. Pjäsen blev också jättebra! 

Har du någon drömdekor som du vill bygga? 

- Jag såg filmen Bagdad Café för ett tag sen och slogs av att den skulle göra sig bra som teaterpjäs. Den scenografin skulle vara rolig att bygga! Annars är mina rötter i skärgården och jag älskar skärgårdsmiljön. Det skulle vara jättekul att skapa en skärgårdsmiljö med bodar, fiskeredskap och allt som hör till på scenen. Men jag är medveten om att det finns praktiska svårigheter med scenografi och vatten. 

Östgötateatern vänförening grundades 1993. Varje år delar föreningen ut stipendier till de inom teatern som utmärkt sig lite extra. Skådespelaren Camilo Ge Bresky och dekorsnickare Magnus Emilsson får 2023 års stipendier för sina insatser. 

Östgötateaterns vänförenings motivering 

Magnus Emilsson är en mycket kunnig och engagerad person. Man kan beskriva honom som en av teaterns osynliga men nödvändiga medarbetare. I teaterverkstaden arbetar många olika yrkesgrupper, snickare, smeder, målare,tapetserare och attributmakare. Vad vore teatern utan dem? Magnus står inte på scenen, men har varit med att skapa den. Hans arbete är att snickra allt som behövs till scenrummet. Det handlar inte bara om att vara en duktig snickare utan också  att tyda och tolka anvisningar och skisser och använda fantasin och hitta lösningar på knepiga problem.