Med Temperance sätter Staffan Göthe punkt för sin 1900-talsfresk över släkten Cervieng och det svenska folkhemmet. Sviten som vid det här laget innehåller fem dramer, började 1984 med Ballad om en skärbräda. Flitigast spelad är förra säsongens publiksuccé En uppstoppad hund och med Temperance har vi nått nutid. Den bedagande fotbollsstjärnan Björn Cervieng återvänder till den lilla byn vid Bottniska viken. Kondiroriet har blivit kinakrog, regementena lagts ned och på den gamla vanföreanstalten gympar man med Friskis & Svettis. Allt har blivit "så enkelt att vi inte kan beskriva det och så komplicerat att vi inte kan fatta det".
Efter ett liv utomlands med missbruk och skilsmässa bakom sig, söker Björn upp sin syster Anna Carin. Hon kvacksalvar som psykoterapeut, men lyssnar inte särskilt uppmärksamt på sina "patienter". Hon driver Temperance, ett lokalt etablissemang som hyrs ut till byns alla bröllop och begravningar.
"En grönputsad festlokal från 20-talet mitt på en asfalterad tomt som sluttar ner mot vattnet; från luften liknar den en ofärsk princessbakelse uppskrapad på en svart sopskyffel."
Här finns hennes son, konstnären Martin och den gamle trotjänaren Fred som serverat smörgåstårta och avec sedan urminnes tider. Vi möter Gunilla, traktens kvinnliga egenföretagare, vars pojkvän är kommunalråd med lösaktigt kontokort och Deborah Kransmo, ett under av kreativitet och effektivitet, men samtidigt en mycket trasig människa.
Staffan Göthe är en av våra främsta samtidsskildrare. Med okonventionell dramaturgi och lekfullt formspråk beskriver han nutidsmänniskans ångest och utsatthet. Samtidigt är hans pjäser, med sina surrealistiska inslag och i all sin absurditet, något av det roligaste man kan se.
