Frida Stéenhoff och Victoria Benedictsson – två dramatiker, deras texter och deras levnadsöden. Den ena lyckligt gift, den andra tog sitt liv i ren desperation. Den ena en flitig samhällsdebattör, den andra med drömmar om ett fritt konstnärskap. Om frigörelse och kärlek. Om feminism och demokrati. Lika aktuellt då som nu. Fast på helt olika sätt. Eller…?
Drottning på kryckor är en klassrumsföreställning om två olika kvinnoöden, men som också undersöker frågan om demokrati och feminism – då och nu. Och hur olika det kan te sig beroende på var man befinner sig i livet. Till föreställningen finns ett studiematerial om ni vill fördjupa er i dessa kvinnors verk, samtida med Strindberg och Ibsen, och veta mer om tiden de verkade i – det moderna genombrottet. En tid då samhället genomgår stora förändringar, från jordbrukarsamhälle till industrisamhälle. Men också en tid då kvinnan är utan rösträtt och med begränsade lagliga rättigheter.
Feminism är det samma som kvinnofrigörelse, kvinnorörelse, kvinnoemancipation; men jag föredrar att använde ordet feminism, därför att det är det namn som antagits öfver hela den bildade världen för att betona rörelsens senare och modärnare stadium, till skillnad från mera föråldrade ståndpunkter.
Så skrev dramatikern Frida Stéenhoff 1903. Hon var den första i Sverige att använda uttrycket feminism. Frida Stéenhoff arbetade hela sitt liv för kvinnans rättigheter i samhället och skrev pjäser, manifest och böcker. Hon deltog i den offentliga debatten om prostitution, barnbegränsning, rösträtt och äktenskapslagstiftning. Hon väckte stor uppmärksamhet och bland annat inför premiären av hennes pjäs, Lejonets unge, protesterade folk högljutt och krävde att man skulle förbjuda den!
Detta avskyvärda att icke få vara människa. Endast kvinna, kvinna, kvinna!
Victoria Benedictssons egna ord. Varför tog hon egentligen livet av sig? Var anledningen den olyckliga kärlekshistorien med den danske kritikern Georg Brandes eller var det motgångarna som författare hon ständigt stötte på, liksom många andra av 1880-talets kvinnliga författare? Under sin uppväxt blev hon lovad att få gå på konstskola av sin pappa, men så ändrade han sig. Då gifter sig Victoria Benedictsson med en nästan 30 år äldre man. I protest eller var det i besvikelse? Hon hade en skör själ, Victoria, och slets mellan sina drömmar om ett fritt konstnärskap och kärlek och familjens trygghet.
