En romantisk och mångbottnad pjäs om den modiga Helenas jakt på kärlek. Släpps som radioteater i tre delar.
Läkardottern är passionerat förälskad i greve Bertram men blir avvisad på grund av sin samhällsklass. Hon erbjuder kungen en bot på hans dödliga sjukdom och får i belöning att gifta sig med vem hon vill.
Efter en komisk labyrint av förväxlade identiteter, svek, ånger och dramatiska avslöjanden lyckas Helena till slut snärja Bertram, som lovar att älska henne.
Slutet gott, allting gott är skriven i början av 1600-talet och räknas till en av Shakespeares minst spelade pjäser. Genom tiderna har den fått hård kritik, inte minst för att kvinnorna gestaltas som starka och drivna medan männen framställs som omedvetna och känslostyrda. Under 1900-talet omvärderades denna syn i takt med samhällsförändringen.
Pjäsen är baserad på en saga; förlagan är en berättelse i Giovanni Boccaccios Decamerone. Shakespeare omkullkastar dock sagans regler, likaså den romantiska komedins konventioner, och pjäsen växlar mellan underhållande fars och stunder av tankeväckande insikt.
