Nathan Borck, alias Jac Tracbac, gör upp med sin livsgärning i en sista föreställning. Som ung begick han ett ödesdigert misstag, när han som cirkusdräng misslyckades med att rädda en vän, som var hans allt, från en våldsam död i cirkusens trapets. Publikens reaktion på hans förtvivlan och skräck var våldsamma skratt och applåder. På dessa skratt har han byggt sin karriär och sin förmögenhet. Han hatar sig själv och han hatar publiken, och nu är stunden kommen då både de och han ska få veta sanningen.
Clownen Jac blev Hjalmar Bergmans sista roman. En avskedsroman som beskriver det mänskliga liv som ligger bakom skapandet av konsten. Den är också en satir över den kommersiella, amerikanska nöjesvärlden, som Bergman gästat under några månader då han försökte sig på en karriär som manusförfattare i Hollywood. En värld där konstnären helt är i händerna på penningstinna magnater, i Jacs fall det berömda Tracbac-syndikatet.
Boken sändes först som följetong i Sveriges radio och Bergman läste själv kapitlen Ur en clowns katekes. Boken tillägnades hans vän, skådespelaren Gösta Ekman d.ä.
